För snart 15 år sedan bolagiserades dåvarande Vägverket Produktion för att vägunderhållet på det statliga vägnätet skulle konkurrensutsättas. I dag är Svevia Sveriges största bolag inom drift och underhåll av vägar och broar och sköter över 50 procent av vägnätet.
Det är ett statligt bolag men konkurrerar på en öppen marknad och de största konkurrenterna är byggjättar som Peab, NCC och Skanska. Och precis som i byggbranschen har bolaget vart relativt sent ut i digitaliseringen.
Förutom den division som sköter drift och underhåll av vägar, Divison Drift, finns även Division Industri för ballastverksamhet med grustäkter, asfaltstillverkning och termoplast linjemarkering samt Division Anläggning som bedriver små och stora anläggningsprojekt inom bland annat mark, väg, bro, tunnel och vindkraft.
Och i dag är Svevia drivande i branschöverskridande digitaliseringsprojekt där ny teknik för ökad säkerhet för trafikanter och de som jobbar på vägarna testas.
Uppdrag att digitalisera
– När jag kom in för tre år sedan så var det med uppdraget att digitalisera bolaget, säger cio:n Maria Wester.
– För att göra det så krävs ju en digital transformation och när det gäller informationsförsörjning fanns det inte mycket så vi har fått på plats grundplattformar för hantering av data. Vi tog fram en molnarkitektur för infrastruktur och applikationer.
Under ett år flyttades sedan 150 applikationer över till Microsofts moln och saas-tjänster vilket har möjliggjort skalbarhet och en tidsenlig miljö med api:er kopplade till applikationerna.
– Det gäller att få tillgång till data för att kunna digitalisera ett helt bolag. Ofta digitalieras ett affärsområde, en tjänst eller en produkt men inte hela bolaget – men vi har velat skapa en informationsförsörjning för hela bolaget.
Flera lager
Plattformen är byggd i flera lagar – från tekniklagret över datalager och integrationslager till applikationslager och tjänstelagret, där funktionerna för dataanalys finns och slutligen ett presentationslager som ska nå omvärlden utanför Svevia. Där ska det exempelvis gå att kunna utbyta data med kunderna.
Med rätta data tillgängliga och Microofts Power-plattform ska det vara enkelt att proaktivt ta ut rapporter och beslutsstöd löpande och det ska ge kraften att digitalisera alla delar i bolaget.
Svevia är ett väldigt decentraliserat företag med sina tre divisioner och dotterbolag med runt 100 fasta kontor och utöver det över 100 projektkontor för de största projekten runtom i landet. Och arbetsplatskontor öppnar och stänger löpande utifrån var större uppdrag är lokaliserade.
– Vi är väldigt operationellt effektiva och även om vi tar vår ansats i olika teorier, strukturer eller modeller så tar vi russinen ur kakan. Det är för tungt att etablera hela ramverk och vi vill snabbt gå från idé till leverans och strömlinjeforma våra processer, säger Maria Wester.
Iterativt för innovation
Svevia arbetar inte helt agilt utan har fortfarande kvar vattenfallsstruktur i stora projekt men inom digitaliseringsområdet – och i synnerhet innovation – är iterativa arbetssätt ett måste anser hon.
– Vattenfallsprojekt kan synas enklare att förstå ur helhetssynvinkel när det är effektmålen som vägleder. Men om det handlar om löpande innovation tillsammans med en kund för att få fram nya effekter och nyttor då behöver vi vara iterativa även i komplexa projekt, säger hon.
– Samtidigt måste vi ha engagerade intressenter ute i verksamheten – det kan vara en utmaning eftersom vi alltid fokuserar på vår kärnverksamhet, men vi gör vårt bästa för att tillsammans åstadkomma rätt leveranser.
Driftdivisionen först
Hittills är det framför allt Division Drift som satsat på att disruptivt digitalisera sitt område med hjälp av internet of things, datainsamling och dataanalys.
Ett sådant projekt handlar om tömning av de stora, delvis underjordiska, sopkärl som finns vid rastplatser intill de svenska vägarna. Traditionellt har de tömts efter ett schema – några har tömts tisdagar och fredagar och andra onsdagar och måndagar exempelvis.
Men nu optimeras rutterna i stället efter fyllnadsnivåerna i kärlen. Kärlen ägs av Trafikverket men Svevia ansvarar för tömningen via ett antal underleverantörer runt om i landet.
– Vi satte sensorer i kärlen och med de mätdata vi får in så kan vi se hur fulla de är och planera rutterna efter det, säger Andreas Bäckström som är verksamhetsutvecklare på Division Drift.
Sedan ruttoptimeringen kommit på plats krävs färre tömningar konstaterar han. Det leder till färre transporter och miljövinster.
Digitala varningar
Ett annat projekt handlar om långsamgående fordon, något som ökar olycksrisken ute på vägarna.
Genom att använda sig av väghållarnas kravställda gps-positioneringsdata från underhållsfordonen kan man skicka ut digitala varningar i stället för att bara använda det för att följa upp åtgärdstider och att utreda skadeståndsärenden vid exempelvis bristfällig halkbekämpning vid olyckor.
I projektet har bland annat systemleverantören BM System som Svevia jobbar med och t Scania och Combitech varit med.
Samma data kan också användas för att betala åkare för hur de kört och följa upp produktionskapacitet.
Ett tredje område man testat att optimera är saltningen av vägar under vintern. Där testar man i några områden att använda sig av sensorer vid vägen, väderdata och data från fordon.
Genom att skapa en digital tvilling av väglaget kan dynamiska rutter till plog- och saltbilar tas fram. De får förslag på skräddarsydda rutter varje timme från ruttoptimeringssystemet.
– Det här är ganska ung teknik och vi ligger i framkant i världen. Men våra försök har visat att en lägre saltförbrukning på 15-25 procent är möjlig att uppnå, säger Andreas Bäckström.
Kan inte experimentera
För ett bolag som Svevia finns inte utrymme för experimenterande understryker Maria Wester.
– Vi ska lämna vinst till ägaren så vi behöver veta att det vi får gör en bra effekt i slutänden och nyttjas på ett bra sätt inom organisationen. Och att vi kan skapa en implementerings- och förvaltningsorganisation för disruptiva lösningar.
För att lyckas med det så gäller det att fundera på hur det skulle se ut om man införde någon ny teknik – hur arkitekturen ser ut, om det finns data eller inte.
– Integrationer kostar, att kvalitetssäkra data kostar. Att lagra data och veta hur man ska rensa kostar också. Man måste alltid förstå kostnaden kontra effekten.
Samarbete viktigt
Både hon och Andreas Bäckström poängterar vikten av samarbete även med konkurrenter när det gäller områden som trafiksäkerhet och hållbarhet.
Det är först då branschen kommer framåt på allvar och ny teknik effektivt kan implementeras – det vill säga när samarbete kring nya standarder, produktionsmetoder samt teknik får huvudfokus i stället för att konkurrens tillåts utgöra ett hinder.
Och det är också områden där Svevia väljer att vara med och leda utvecklingen, ofta genom att driva innovationsprojekt med branschen – som exempelvis kan finansieras genom bidragsprojekt från Trafikverket eller det strategiska innovationsprogrammet InfraSweden2030.
– Ganska mycket hos oss styrs av LOU och fokus på lägsta pris. I många fall är det även det som styr innovationen och i bästa fall så leder effektivisering också till att det blir bättre för miljön. Men om lönsamhetsnivåerna blir för små i branschen påverkas fokus för digitalisering och innovationskraften, till förmån för intäktsfokus. Med rätt incitament och samverkan kan säkrare vägar, trafikantmiljö och hållbarhetsperspektivet stå i centrum för digitaliseringen i bolaget, vilket gynnar alla medborgare, säger Maria Wester.
Läs också: Svenska cio:er bombarderas av AI-sälj – ”trodde inte det kunde bli mer men det kunde det”Så flyttade Ericsson 90 procent till molnet och slog sitt eget mål