Trots satsningar – svenska elever har dåliga it-kunskaper

Förra gången som forskarorganisationen IEA testade ungdomars it-kompetens runt om i världen var 2018.

Då kunde inte ens var femte åttondeklassare arbeta självständigt med datorn som arbetsverktyg – trots att de vuxit upp med mobiler, skärmar och datorer.

Nu har de svenska eleverna för första gången varit med i den stora mätningen, som den här gången kallas Icils 2023, där åttondeklassare i 34 länder har testats.

Resultatet visar att 39 procent av de svenska eleverna presterar på en låg eller mycket låg nivå. De saknar grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet.

De presterar på samma nivå som Norge och Finland i att använda dator och värdera information och landar på snittet i EU/OECD.

– Svenska elever använder digitala verktyg i hög utsträckning i skolan, men det innebär inte att de får väl utvecklade färdigheter, säger Anna Castberg som är avdelningschef och undervisningsråd vid Skolverket.

För sex år sedan beslutade riksdagen att den svenska skolan skulle bli bäst i världen på att använda datorer och digitala verktyg i undervisningen.

Har den svenska digitaliseringsstrategin gynnat eller missgynnat de svenska eleverna?

– Det vi kan säga utifrån den här undersökningen är att även om svenska elever använder digitala verktyg i större utsträckning än många andra så kan vi inte se att vi presterar bättre, säger Anna Castberg.

Skominister Lotta Edholm (L) menar att de svenska elevernas it-färdigheter snarare försämrats av satsningarna på datorer och skärmar.

– För mig är det här ett bevis på att vi har haft en ogenomtänkt digitaliseringsstrategi i skolan, säger Lotta Edholm.

Slutsatsen är att man inte kan förbättra resultatet genom att överskölja dem med Ipads och datorer, menar hon.

– Det skolan behöver satsa på är att tidigt se till att eleverna utvecklar grundläggande färdigheter som att räkna, skriva och läsa.

För att det ska ske behöver skärmarna tas bort, menar Lotta Edholm.

– Trots alla miljardinvesteringar som vi gjort under årets lopp på skärmar och datorer är ju de svenska elevernas resultat i den här undersökningen ganska mediokra, det förvånar mig inte, säger hon.

Inte heller i andra länder har det skett någon förbättring när det kommer till elevernas it- och datorförmågor.

– Trots att elever i åttan använder digitala verktyg har det inte inneburit att de presterar bättre, varken i Sverige eller i världen, säger Anna Castberg och lyfter fram att det även finns länder som presterar sämre än för fem år sedan.

Ett exempel är Danmark som fortfarande ligger högt och är ett av de länder som presterar bäst, men som tappat sedan den förra mätningen.

Andra länder som presterar i topp är Sydkorea, Tjeckien och Taiwan.

En av de centrala delarna i mätningen undersöker hur bra eleverna är på att söka relevant information på nätet och att sammanställa och presentera den digitalt.

Testet undersöker också elevernas kunskaper i källkritik och medvetenhet om digitala risker som bluffmejl och falska konton.

Den mäter också om de på ett självständigt vis klarar att använda datorer och programvara.

När det kommer till färdigheter i programmering, når inte ens en tredjedel av eleverna upp till en grundläggande nivå.

– Det kan ses som allvarligt eftersom det är viktiga förmågor för ett ingenjörsland som Sverige och för vår framtida konkurrenskraft, säger Anna Castberg.

På frågan vad eleverna fått lära sig i skolan, svarar åtta av tio att de fått lära sig om informationssökning och källmedvetenhet. Men bara hälften svarar att de har lärt sig om säkerhetsrelaterade aspekter.

Många har svårt att resonera om risker eller upptäcka om ett sökresultat som listas i en sökmotor är betalt eller inte.

Flickor presterar bättre när det gäller informationssökning och datorkompetens. Medan pojkar är något vassare i programmering och problemlösning.

Men skillnaderna mellan könen är inte lika stora som mellan elever från olika socioekonomisk bakgrund.

– Det är en av de mer oroande aspekterna som kommer fram i den här undersökningen, att den visar så stora skillnader till exempel beroende på vad föräldrarna har för utbildningsnivå, säger Anna Castberg.