Jämfört med många andra branscher är it-kostnaderna en blygsam del av omsättningen inom hälso- och sjukvården – 3,2 procent 2022 jämfört med 3,02 året före. Det visar årets så kallade Slitrapport med namnet , som görs på uppdrag av landstingens cio:er.
Men det är ändå den högsta andel som it-kostnaderna legat på och Johannes Hörnberg, som är ordförande i Slit och cioi Region Västerbotten ser det som ett kvitto på att de digitala satsningarna börjar synas.
– Även om ökningen är liten, indikerar den att de senaste årens digitala satsningar börjar få genomslag, säger han i en kommentar.
I absoluta tal landade it-kostnaderna 2022 på 16,3 miljarder jämfört med 14,9 miljarder året innan. Det som ökat mest, med 29,5 procent, är kostnaderna för mjukvara som nu är uppe i 3,8 miljarder kronor och med liten marginal passerat lönekostnaderna för it-personalen. Mest kostar dock it-tjänsterna, 5,6 miljarder.
Samtliga regioner erbjuder numera någon form av självservicetjänster för sådant som tidsbokning, receptförskrivning, provsvar och tillgång till sin patientjournal.
Mycket fokus läggs på att utveckla och få på plats tjänster för att vi ska bli mer delaktiga i vår egen vård – konceptet kallas Nära vård. För att lyckas med det krävs inte bara robusta och säkra system utan också nationella standarder så att man får till ett informationsutbyte av hälsodata genom hela vårdkedjan.
Men det finns många hinder på vägen för digitaliseringen framåt och inte minst oroar bristen på egna resurser.
För att få resultat måste också arbetssätt förändras och för att lyckas med det måste både chefer och medarbetare engageras och involveras – samtidigt som kärnverksamheten rullar på som vanligt.
–Det är en tuff ekvation som kräver modiga prioriteringar för att digitaliseringen inte ska avstanna, säger Johannes Högberg.
p;