Redan i dag pratar många läkare in sina journalanteckningar i en diktafon. Ljudfilerna lgger i patientens journal och skrivs sedan in manuellt till text av medicinska sekreterare.
Nu har den processen börjat automatiseras med hjälp av taligenkänning – 17 regioner har i olika omfattning börjat använda sig av taligenkänningsplattformen Dragon Medical One från Nuance och Västra Götalandsregionen är en av de regioner som kommit längst.
2020-2021 körde man först en pilot men sedan förra året har VGR licenser till tjänsten och nu rullas taligenkänningsverktyget ut för att till slut bli tillgängligt för 40 000 medarbetare på regionens sjukhus, primärvård och även de privata vårdgivare som har avtal med VGR.
Inom de närmaste åren går Västra Götalandsregionen över till det nya vårdinformationssystemet Millennium. Millennium bygger på dokumentation i realtid i patientjournalen, det vill säga i nära anslutning till vårdmötet med patienten. Och den realtidsdokumentationen underlättas genom taligenkänning.
– Att få in informationen i realtid i patientens journal är det huvudsakliga skälet till att vi gör detta. Det kan vara av stor vikt att kunna gå in och se vad läkaren sa egentligen. Men det har också jättestor betydelse för vårdkedjan – inte minst när patienten rör sig mellan olika vårdinstanser som sjukhus och primärvård, säger Karin Jacobsson, som är projektägare i regionen.
– I dag kan det bli långa väntetider innan läkarens eller sjuksköterskans anteckningar förs in i journalen – i värsta fall kan det röra sig om veckor eller månader.
Ersätter både tal och skrift
Verktyget ersätter inte bara de intalade journalanteckningarna utan är också tänkt att användas av dem som i dag skriver in uppgifterna något som är vanligt bland till exempel sjuksköterskor.
– För den gruppen blir det ett sätt att kunna dokumentera snabbare, säger Ulrika Roos, regional projektledare.
– Inledningsvis kan det ta lite längre tid men därefter upplever de som startat med taligenkänning att det går snabbare att prata in texten än att skriva med tangentbordet.
Hon beskriver hur det finns funktioner i mjukvaran som gör att det går att lägga in hela texter genom att använda ett röstkommando.
– Man kan skapa färdiga texter i lösningen som infogas i journalen med ett röstkommando. Exempelvis skulle man kunna skapa en mall som man benämner ”neurologstatus”. Med hjälp av röstkommandot ”infoga neurologstatus” så kommer det då in en längre text med grunddata som man sedan kan justera för att passa just den journal det ska in i. Det är en tidsbesparande effekt.
Verkar nå sitt mål
I dag använder 3 700 av regionens medarbetare taligenkänning och målet för i år är satt till 5 000 och de tror båda att de kommer att nå.
– Det tyckte vi var högt satt först – men nu ser vi att vi kunde tagit i mer, säger Ulrika Roos.
Och även om utrullningen går över förväntan så finns det en del krux på vägen.
Det handlar framför allt om att verktyget måste anpassas för den mängd journalsystem – och olika versioner av system – som används i regionen. Det innebär bland annat att det inte går att skapa gemensamma kommandon som går att använda överallt.
Förutom de rena journalanteckningarna läser vårdpersonalen ofta in annat som är kopplat till patientens besök – som att det ska utfärdas en remiss eller att man ska kalla på återbesök inom en viss tid.
Sådan information ska dock in på andra ställen som in på en remissmodul eller ett administrativt system och det är sådant som de medicinska sekreterarna gör i dag.
– Där har vi utmaningar. Det kan handla om att välja bort och inte taligenkänna vissa delar utan omhänderta det på andra sätt. Exempelvis fortfarande lägga viss information i ljudfilen så att sekreterarna tar hand om det.
De här problemen är dock övergående. Regionen är mitt i förberedelserna för införandet av Millennium och då ska informationen kunna flöda till rätt modul automatiskt är tanken.
Införandet av Millennium styr också hur snabbt taligenkänningen kommer ut till olika delar av vården eftersom det kan vara svårt att mäkta med flera införanden samtidigt.
Får nya uppgifter
Men vad händer med de medicinska sekreterarna nu när taligenkänning tar över deras arbetsuppgifter?
– Vi ser dem som en jätteviktig resurs – de är experter på medicinskt språk och när mindre tid läggs på att skriva in diktat frigörs tid. Exempel på arbetsuppgifter eller roller som kan bli aktuella är sjukdomsklassifikationsansvarig, chefsstöd, internutbildare med mera. Och nu under införandet stöttar de upp med kvalitetsgranskning av journaler och som stöd i våra utbildningar, säger Karin Jacobsson.
Trots att projektet initierats uppifrån så har det fått ett ovanligt positivt mottagande ute i vården enligt Ulrika Roos.
– Jag har aldrig varit med om att så många aktivt hört av sig och velat börja använda ett nytt digitalt hjälpmedel som införs som man gör nu när vi inför taligenkänning. Det är väldigt roligt.
Läs också: Mindre än två år efter köpet – Oracle drar ner på vårdenheten Cerner