Den digitala omställningen i myndigheter, regioner och kommuner går trögt – ja, i princip står det nästan still enligt Göteborgs universitets stora årliga undersökning av offentlig sektors digitalisering.
Samtidigt är en digital omställning nödvändig för att klara välfärden framöver när offentliga aktörer kommer att behöva leverera 125 procent av nuvarande service med motsvarande 75 procent av de personalresurser man har i dag.
Så vad är då den största bromsklossen?
– I den här studien ser vi tydligt att det handlar om organisationens ingång i digitalisering där man
Johan Magnusson.
lämnat över allt ansvar till it-avdelningarna, utan att ge dem de förutsättningar som krävs, och frikopplar digitalisering från verksamheten, säger Johan Magnusson, professor i informatik vid Göteborgs universitet som också ansvarar för studien.
Han framhåller att verksamheten inte förstår den digitala infrastrukturen, skugg-it eller hur den digitala skulden påverkar.
– Man måste förstå och vara involverad för att kunna göra en försörjningsstrategi och sätta ekonomiska ramar.
Den gamla klyftan mellan it och verksamhet lever kvar i högönsklig välmåga där digitalisering fortfarande behandlas som en teknisk fråga och inte som en metod för verksamhetsutveckling.
– I verksamheten är man medveten om bristerna men kommunicerar inte till politiken.
Behöver utbildas
Politikerna har i sin tur inte den förståelse som de borde ha om digitalisering. I den bästa av världar borde de följa upp hur medlen som avsatts på verksamhetsutveckling används, ställa sig frågan om investeringen på digitaliseringen ligger på tillräckligt hög nivå och om den digitala infrastrukturen räcker till.
– Men det handlar om fritidspolitiker ute i kommunerna och de skulle behöva utbildas i digitalisering så att de kan sätta ramarna för hur man ska köpa in teknik och system, se till att man äger data och använder sig av öppna utvecklingsmiljöer och öppna standarder, säger Johan Magnusson.
När det gäller myndighetssidan görs det ett hyfsat jobb bland annat under ledning av Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
Men när det gäller läget ute i kommuner och regioner är han pessimistisk.
– För många regioner och kommuner är det kört. Jag tror att det är så här – mediankommunen har utkontrakterat till billigaste part med noll utvecklingsresurser. Då kan de inte attrahera utvecklingskompetens och de kan inte bedriva den verksamhetsutveckling som behövs.
Samarbete nödvändigt
Enda vägen framåt är att kommuner som klarar den digitala omställningen öppnar upp och delar med sig av sina öppna standarder – att de bjuder in mindre kommuner.
– Samarbete är det som gäller. Och vi behöver också en tydlighet där man förklarar att digitaliseringen körde i diket för att man inte avsatt tillräckliga medel och att det är resultatet av 20 år av eftersatta investeringar.
Att man ska kunna lösa problemen mer centralt, från statligt håll, tror han inte på utan det handlar just om att hjälpas åt på kommunnivå. Bland annat för att kompetensen bland politiker även på den nivån är för dålig.
– Den typen av initiativ kan inte komma från personer som saknar kompetens – för de senaste regeringarna har digitalisering varit lika med bredband. Det och så lite förenklade lagar och regler.
Men hur ska vi få kommuner och regioner att investera i digitalisering nu när det sparas till och med på skolan?
– Nyttja investeringsmedel. Ingen kan låna så billigt som offentlig sektor.
Gör ingenting
Johan Magnusson hänvisar till den rapport från Digg som kom för tre år sedan och där man beräknar att man kan generera 140 miljarder kronor per år i form av högre produktivitet, ökade intäkter och minskade utbetalningar om den AI-teknik som fanns då skulle användas fullt ut i Sveriges offentliga förvaltning.
– Vad gör vi då? Ingenting. Vi har inte skapat rätt förutsättningar – AI behandlas också som en teknisk fråga.
I Sundsvall har man under våren testat att använda infraröda sensorer och AI på ett äldreboende och det har resulterat i att fallolyckorna minskat med 64 procent. Överfört till nationell nivå skulle det ge en årlig besparing på 4,3 miljarder per år.
– Det är ett ganska bra business case men gör vi det? Nej, vi väljer att inte satsa 300 miljoner kronor på att minska skador som kostar 4,3 miljarder per år. Jag kan inte förstå det.
Och Johan Magnusson oroas också över den senaste tidens debatt om att digitaliseringen gått för långt.
– Skolministern säger att digitaliseringen gått för långt i skolan när den ju inte ens har börjat. Digitala läromedel är inte digitalisering – det är ju inte så att verksamheten förändrats. Hela den här diskursen där vi håller på att växla över till teknikfientlighet på felaktiga grunder gör mig beklämd, säger han.
Läs också: Så blir offentlig sektors digitalisering smidigare – ”börja prata med varandra”