Just nu är intresset för AI enormt och företag och offentlig sektor provar sig fram och utforskar den nya tekniken för att utnyttja potentialen så mycket som möjligt. Men det gäller att hålla tungan rätt i mun och sortera bland alla produkter som får AI-etikett.
– Man ska få en känsla av att man kan missa något om man inte hakar på, säger Charlotte Svensson som märkt att många säljare som hör av sig spelar på ”fear of missing out”.
– Många handskas lite vårdslöst med ordet – de pratar om AI utan att riktigt verka veta vad det är, säger Charlotte Svensson, cio på SAS.
Det kan handla om alltifrån klassisk dataanalys till avancerad dataanalys till robotik eller maskininlärning – allt kallas AI konstaterar hon.
– De allra flesta företag har redan en struktur för analytics och maskininlärning, vi är redan där så det tillför inte så mycket. För oss som varit med ett tag påminner det om när cloud kom och det blev populärt att sätta molnbaserat på allt. Att lägga upp sina gamla legacysystem i molnet och se det som en modernisering.
Ökat rejält
Förutom att mycket slentrianmässigt kallas AI så har också säljtrycket ökat rejält.
– Mångden påringningar – jag trodde inte det kunde bli mer men det kunde det uppenbarligen. Det är säljsamtal, workshops, en del bokar möten rätt in i kalendern, det är events och alla har med något med AI. Och så spelar de på ”fear of missing out” att man ska få en känsla av att man kan missa något om man inte hakar på.
Finns det då några kontrollfrågor man kan ställa för att se om det handlar om AI i den bemärkelse man är intresserad av? Nja, det innebär att man måste lägga tid på det och det är Charlotte Svensson inte intresserad av.
I stället filtrerar hon bort det mesta som drösar in men råkar något fånga hennes uppmärksamhet och verkar intressant lämnar hon över det till sitt AI-team för en bedömning.
– Även om det skulle kallas AI fast det snarare är en robotiseringsapplikation så spelar det ingen roll om det verkar intressant för oss. Men det är mitt team som gör bedömningen.
På SAS arbetar man mycket med AI – både mer traditionell maskininlärning och de nyare generativa AI-verktygen som kommer i rask fart.
– Det är viktigt att prova sig fram och se vad som fungerar. Att hitta på nya innovativa saker i labbmiljö är inte så svårt – det svåra är att se vad som passar den specifika logiken i just din bransch. Att se vad som passar den egna arkitekturen och vad som kan skala.
Siktar på fel nivå
Charlotte Svensson tycker det är lite konstigt att leverantörerna så ofta siktar mot toppen av hierarkin – mot cio:n – och inte i stället adresserar den nivå som faktiskt arbetar med AI.
– Om jag vore leverantör skulle jag vända mig till AI-teamet i stället för att tro att en cio ska reagera på ett random mejl. De förstår ju på allvar om det är något unikt du har att komma med, säger hon.
Emil Dahlin, cio på Bravida, upplever också ett ökat säljflöde i inkorgen.
– Men 99 gånger av 100 så blir det avslag till ett första möte, säger han.
Emil Dahlin.
Förutom att AI används generöst för nästan alla produkter så handlar det om att han redan har en klar bild av vilken typ av AI-verktyg som Bravida behöver.
– För fem år sedan försökte leverantörer sälja sina AI-plattformar – eller hela lösningar – men vi hittade inga jättebra use case för att automatisera med AI utan har använt andra sätt som robotiseriong och low code, säger han.
Skjuter bredvid målet
Nu med generativ AI där funktionaliteten kan byggas in i andra delar så handlar det om sådant som prediktiv analys och energioptimering genom att hitta avvikelser i de fastighetsdata som Bravida samlar in. Att låta AI göra 3d-modeller för att följa ett bygge eller att effektivisera den interna utbildningen med AI.
– Vi vet ganska konkret vad vi behöver och de flesta som hör av sig om sina produkter skjuter bredvid målet, för det handlar om andra saker.
Precis som Charlotte Svensson så bombarderas han som cio extra mycket och precis som hon är han frågande till den strategin.
– De verkar vilja få mig intresserad så jag sedan ska lobba för det. Men jag brukar säga att det är bättre att få de som kan någonting inom ett område att bli intresserade. Om de sedan kommer och berättar för mig att de tror att en produkt kan passa bra och vara strategisk – ja då ska det mycket till för att jag ska säga nej.
Visst kan det också vara intressant att testa något experimentellt men för att investera krävs mer.
– Då måste man kunna påvisa ett reellt värde – ett kvantitativt värde som skapar kassaflöde och direkta besparingar, säger Emil Dahlin.
Saknar ramverk
Marcus Matteby, cio i Sundsvalls kommun, känner också av trycket från leverantörerna även om det blir lite annorlunda i offentlig sektor där produkter inte bara köps in utan upphandlas.
– Ett problem är att det inte finns någon riktig definition, eller ramverk, för exempelvis maskininlärning.
Foto: Emma BergströmMarcus Matteby.
Han pekar också på att det i dag är ett myller av standarder när det gäller AI och att det också är något man måste ha koll på innan man köper in färdigpaketerade produkter som erbjuds.
– Det gör ju också risken stor att bygga ett digitalt arv med lösningar som fungerar för sig men inte går att koppla ihop.
Hör på orden
Sundsvalls kommun gjorde nyligen en upphandling som handlade om att ta fram AI-modeller och den vanns av ett litet företag som drivs av nyutexaminerade KTH-studenter. Och deras sätt att prata om AI visar att de förstår det i grunden framhåller Marcus Matteby.
– Det är så man hör skillnad mellan de som lärt sig buzzwords och de som verkligen kan något. Så en kontrollfråga om någon säljare hör av sig kan vara att be dem utveckla vad de menar med AI.
Ett sätt att skilja ut de mer seriösa aktörerna kan vara att de istället för att svepande tala om AI är mer specifika och pratar om bildanalys, naturligt språk eller deep learning.
– Det är det absolut enklaste tricket. Men kanske blir nästa steg för säljare att lära sig det också, säger han och skrattar.
Läs också: Så flyttade Ericsson 90 procent till molnet och slog sitt eget målSkriver bok om digitaliseringens komponenter – ”man måste ta risker”